Idag hade vi inte så långt att köra, bara 15-20 mil någonting, och vägen var väl kanske inte så spektakulär, det var träd och buskar utmed vägkanten och här och där skymtade ett skördat fält med rullar av säd som väntar på hämtning (har ingen aning om vad de heter men är de där rullarna som är efterträdare till höskullar) som väntar på hämtning. En och annan ko var det också och de byar vi åkte igenom har de för regionen speciella vita hus med skorsten på båda gavlarna samt med skiffertak där varje skifferplatta är fastspikad ; ibland är en hel gavel i skiffer, och vi har även sett ett och annat helt hus i skiffer.

Vi gjorde ett stopp i Concarneau som har sin gamla stadskärna innanför murarna. Där var ganska mysigt men ganska turistigt. Vi åt fisk, jag tonfisk och Stefan havsaborre och det var jättegott! Intressant var naturligtvis staden men även hur det ser ut vi ebb då båtarna ligger och ser ynkliga ut på land.

Efter denna paus fortsatte färden. Väl framme i Brest var vi mer än väl medvetna om att alla affärer och köpcentra var stängda – det var ju söndag! Och siesta.

Vi checkade in på det flottaste hotellet hittills, i art deco’stil (1930-tal). Efter att även vi hade tagit en liten siesta gav vi oss ut på upptäcktsfärd. Brest blev sönderbombat under andra världskriget och det var väl därför staden gav ett så annorlunda uttryck än övriga städer vi besökt. Alla hus ser ut och ha byggts ungefär samtidigt och alla hus är i vita nyanser och exakt lika höga. Staden har även militärbåtar av något slag i hamnen.

Vi satte oss sedan på ett ställe som var öppet och tog öl och fick erfara att det finns fransmän som inte kan hantera alkohol – kl. 17 var det ett gäng killar som var rejält runda under fötterna.

När vi suttit där länge nog för att restaurangerna skulle öppna gick vi till en sådan, till en som serverade kött för nu var vi trötta på fisk. Och kött fick vi! Vi beställde varsin petit entrecote men den var inte ”petit”, den var på 250 gram! Vi blev mätta!
På hemvägen tog vi omvägen runt stadens kyrka som sannerligen inte var medeltida, vi gissade på antingen 1930-tal eller 1950-tal (i skrivande stund har vi tagit reda på att den byggdes 1953-1958).

Och sedan gick vi hem!